Ja du lilla pappa, idag tänker jag mycket på dej.....Jag sitter i soffan med en grogg framför tvn.....Det är speedway GP från Ullevi i Göteborg på SVT24....TÄnker tillbaka till dom kvällarna då du, jag och christopher satt framför tv och kollade dessa tävlingar....
Jag minns den sista gpn vi såg tillsammans det var bara veckor innan du somnade in....Du fick i alla fall veta vem som blev världsmästare det året....
Du har funnits i mina tankar många veckar nu och jag vet inte varför men jag har en sådan längtan hem hem till västervik....den har inte varit så här stark tidigare. Det kan ju bero på det som varit och jag undrar om det skulle varit så om du funnits hos oss.....
saknar dej pappa och jag vet att lilla syster gör det med, hon hade behövt dej nu....
kramar
lördag 30 maj 2009
måndag 18 maj 2009
Satt och tänkte lite
Jag satt nu ikväll och tänkte på hur annorlunda allt hade varit om pappa hade funnits. Familjen hade inte splittrats (eller kanske jo), vi hade haft pappa kvar och kissen Tyson hade haft morfar kvar.....
Men ändå, jag hade pappa på axeln igår när jag åkte hem från mamma.....han sa, tänk nu på att det inte bara är att tanka och köra du måste ta hand om bilen med.....men det är väl det jag gör.....
Det går lite upp och ner just nu. Vissa dagar är jobbigare än dom andra, men så får det ju vara......
Saknar dej pappa
//T
Men ändå, jag hade pappa på axeln igår när jag åkte hem från mamma.....han sa, tänk nu på att det inte bara är att tanka och köra du måste ta hand om bilen med.....men det är väl det jag gör.....
Det går lite upp och ner just nu. Vissa dagar är jobbigare än dom andra, men så får det ju vara......
Saknar dej pappa
//T
onsdag 13 maj 2009
Jag tänkte att jag ska försöka
Jag tänkte att jag ska försöka sätta mej ner och skriva ner hur hans sista vecka var. Just för min egen skull....och andra i familjen.
Idag har det gått 2 år och 9 mån (drygt)
Idag har det gått över 2½ år. Tiden går fort och tankar och minnen är där hela tiden. Oavsett vad man gör så är det så......
Satt faktiskt och kollade lite på Youtube igår kväll....och bland mina favoriter där ligger denna (inte så bra kvallitet men det är i alla fall texten och då handlar visserligen texten om kärlek, men denna jag pratar om är en annan kärlek);
Satt faktiskt och kollade lite på Youtube igår kväll....och bland mina favoriter där ligger denna (inte så bra kvallitet men det är i alla fall texten och då handlar visserligen texten om kärlek, men denna jag pratar om är en annan kärlek);
11 mars 2008
Minnena kommer tillbaka!
Satt nu och tittade på mina gamla bloggar
och framför allt dessa jag skrev då
pappa var dålig.
Drabbades nu av en så stor saknad, så att det bara värker i hjärtat
och tårarna bränner bakom ögonen, men inte för
det där jobbiga som var utan för att jag
kom på att det där roliga vi gjorde
det kommer jag inte att få
uppleva igen..........
Men det är ju som så att alla dom där minnena som jag har dom finns
oavsett om det är dåliga minnen eller bra minne, det är minnen
som alltid kommer att följa med mej, på min resa genom livet
för det är ju så mycket som han inte kommer att få vara
med om, mitt bröllop (om jag nu gifter mej), mina barn
(om jag nu får barn) o s v o s v.................
Men även om tårarna bränner så rinner dom inte ner för mina kinder
utan dom finns där bakom medan min mun ler åt allt vi gjorde.....
för den som kände pappa visste att han sparade alltid köttet
till sist på tallriken och det var inte någon idé att försöka
att ta det ifrån honom, för då fick man en sådan där
"om blickar kunde döda"- blick........
Jag är glad att jag har haft mina vänner mina syskon och min mamma
som har stöttat mej i denna tid, bilderna bleknar, men dom kommer
ALDRIG att försvinna........f*n nu kom dom där tårarna ändå.
Det var som igår när jag tittade på tvn och Kikki Danielssons nya skiva
gjordes det reklam för och jag tog telefonen och slog nr till mamma för
att höra om pappa ville ha den, men han kan ju inte svara...
Nej, nu ska "morfars kille" och jag sova.....
För er som undrar vem morfars kille är så är det Tyson, Katten!
Satt nu och tittade på mina gamla bloggar
och framför allt dessa jag skrev då
pappa var dålig.
Drabbades nu av en så stor saknad, så att det bara värker i hjärtat
och tårarna bränner bakom ögonen, men inte för
det där jobbiga som var utan för att jag
kom på att det där roliga vi gjorde
det kommer jag inte att få
uppleva igen..........
Men det är ju som så att alla dom där minnena som jag har dom finns
oavsett om det är dåliga minnen eller bra minne, det är minnen
som alltid kommer att följa med mej, på min resa genom livet
för det är ju så mycket som han inte kommer att få vara
med om, mitt bröllop (om jag nu gifter mej), mina barn
(om jag nu får barn) o s v o s v.................
Men även om tårarna bränner så rinner dom inte ner för mina kinder
utan dom finns där bakom medan min mun ler åt allt vi gjorde.....
för den som kände pappa visste att han sparade alltid köttet
till sist på tallriken och det var inte någon idé att försöka
att ta det ifrån honom, för då fick man en sådan där
"om blickar kunde döda"- blick........
Jag är glad att jag har haft mina vänner mina syskon och min mamma
som har stöttat mej i denna tid, bilderna bleknar, men dom kommer
ALDRIG att försvinna........f*n nu kom dom där tårarna ändå.
Det var som igår när jag tittade på tvn och Kikki Danielssons nya skiva
gjordes det reklam för och jag tog telefonen och slog nr till mamma för
att höra om pappa ville ha den, men han kan ju inte svara...
Nej, nu ska "morfars kille" och jag sova.....
För er som undrar vem morfars kille är så är det Tyson, Katten!
18 augusti 2007
1 år har gått fort!!!! (för fort)
Om 11 dagar har det gått 1 år, ett år kantat av tårar och vrede och saknad och sorg......Jag pratar naturligvis om min kära pappas bortgång....
Det känns så konstigt med mammas och carinas flytt till västervik utan pappa......
I våras kom ett slag i magen med, pappas yngsta bror fick en stroke.....det var ett medfött fel på ett av kärlen i nacken som brast......Man började fundera, NEJ inte igen....varför ska det drabba oss......Farbror Crilla är tillbaka hemma med nedsatt syn på sitt ena öga mer vet vi inte om det än.....Men han mår i alla fall bra.......
Men pappa saknas av oss alla. Farmor var ute vid minneslunden för 1 vecka sedan och det var 1a gången efter begravningen som hon var där ute själv......Hon har lite svårt att ta sig dit ut på egen hand eftersom att hon har svårt att gå efter sin knä operation och det andra knät är utslitet det med.....Men hon kommer snart att vara bra i det med.....Bara hon får en tid till op på det med.......
Om 11 dagar har det gått 1 år, ett år kantat av tårar och vrede och saknad och sorg......Jag pratar naturligvis om min kära pappas bortgång....
Det känns så konstigt med mammas och carinas flytt till västervik utan pappa......
I våras kom ett slag i magen med, pappas yngsta bror fick en stroke.....det var ett medfött fel på ett av kärlen i nacken som brast......Man började fundera, NEJ inte igen....varför ska det drabba oss......Farbror Crilla är tillbaka hemma med nedsatt syn på sitt ena öga mer vet vi inte om det än.....Men han mår i alla fall bra.......
Men pappa saknas av oss alla. Farmor var ute vid minneslunden för 1 vecka sedan och det var 1a gången efter begravningen som hon var där ute själv......Hon har lite svårt att ta sig dit ut på egen hand eftersom att hon har svårt att gå efter sin knä operation och det andra knät är utslitet det med.....Men hon kommer snart att vara bra i det med.....Bara hon får en tid till op på det med.......
1 december 2006
3 månader sedan
Nu sitter jag nere hos mamma och skriver. Det här är andra gången som jag är här efter att pappa gick bort och allt annat var över.
Har märkt den senaste tiden att jag saknar honom fruktansvärt mycket.....det trodde jag inte att jag skulle göra då jag inte har känt så starkt förrut. Men den sista veckan har det blivit mer påtagligt om jag säger så. jag har drömt mycket om honom och sett honom framför mej och tänkt mycket på begravningen och så....Men det är väl sådant som kommer att vara en låååång tid framöver......
Skrev i tidigare blogg att jag skulle berätta om begravningen......
den var fin och ljus som vi själva hade bestämt. Det var ca 40 personer som närvarade och det som var så roligt (kan man säga det när det är en begravning?) var att pappas barndoms kamrat kom. Han är polis men vi fick veta vid minnesstunden av pappas lillebror att han var i tjänst men "smet" från jobbet 1 timma för att kunna vara med......Det visar vad vänskap är tycker jag....Vi hade begravningen i Västervik eftersom att pappa ville HEM igen.....Och prästen var den som vi kallar för våran familjepräst som har döpt syskon och vigt syster och jordfäst farfar, så det var naturligt att hon skulle ha den. Elever från visskoian i Västervik framförde Eric Claptons Tears in Heaven och Spotnicks Last Date, efter önskemål från pappa själv. Mycket blommor skickades och många gåvor skänktes till cancerfonden och det var fint.....Åkte tillbaka till kyrkogården efter minnesstunden och tittade på alla blommor som låg i minneslunden. Dom låg alla i ett stort hjärta......Det var lite om begravningen......
Nu är det då bara 23 dagar kvar tll julafton, den första utan pappa och det kommer kännas så konstigt och jobbigt.....Men det kommer vi att klara av trots att det kommer kännas som skit. Känns skönt att syskonen ska vara hos mamma så att hon inte blir ensam och att inte någon av oss är ensamma.....
Något roligt som har skett är lilla Zingo. Han är vad vet kallar "en liten röding" , en kissekatt alltså. Hn är denna vecka 13 veckor och så gosig. Så nu har Tyson och Pepsi fått sällskap av lilla Zingo.....
Nu sitter jag nere hos mamma och skriver. Det här är andra gången som jag är här efter att pappa gick bort och allt annat var över.
Har märkt den senaste tiden att jag saknar honom fruktansvärt mycket.....det trodde jag inte att jag skulle göra då jag inte har känt så starkt förrut. Men den sista veckan har det blivit mer påtagligt om jag säger så. jag har drömt mycket om honom och sett honom framför mej och tänkt mycket på begravningen och så....Men det är väl sådant som kommer att vara en låååång tid framöver......
Skrev i tidigare blogg att jag skulle berätta om begravningen......
den var fin och ljus som vi själva hade bestämt. Det var ca 40 personer som närvarade och det som var så roligt (kan man säga det när det är en begravning?) var att pappas barndoms kamrat kom. Han är polis men vi fick veta vid minnesstunden av pappas lillebror att han var i tjänst men "smet" från jobbet 1 timma för att kunna vara med......Det visar vad vänskap är tycker jag....Vi hade begravningen i Västervik eftersom att pappa ville HEM igen.....Och prästen var den som vi kallar för våran familjepräst som har döpt syskon och vigt syster och jordfäst farfar, så det var naturligt att hon skulle ha den. Elever från visskoian i Västervik framförde Eric Claptons Tears in Heaven och Spotnicks Last Date, efter önskemål från pappa själv. Mycket blommor skickades och många gåvor skänktes till cancerfonden och det var fint.....Åkte tillbaka till kyrkogården efter minnesstunden och tittade på alla blommor som låg i minneslunden. Dom låg alla i ett stort hjärta......Det var lite om begravningen......
Nu är det då bara 23 dagar kvar tll julafton, den första utan pappa och det kommer kännas så konstigt och jobbigt.....Men det kommer vi att klara av trots att det kommer kännas som skit. Känns skönt att syskonen ska vara hos mamma så att hon inte blir ensam och att inte någon av oss är ensamma.....
Något roligt som har skett är lilla Zingo. Han är vad vet kallar "en liten röding" , en kissekatt alltså. Hn är denna vecka 13 veckor och så gosig. Så nu har Tyson och Pepsi fått sällskap av lilla Zingo.....
29 oktober 2009
Älskade pappa, nu är det över
Hej!
För exakt 2 månader sedan idag gick min älskade pappa bort i cancer. Han fick somna in hemma i sitt sovrum efter en lång hård och kamp.
Hans sista tid var jag där nere och skötte om honom tillsammans med mamma och michaela....
Har nu jobbat i två veckor och känner att det är okej, att jag klarar av att jobba.
Visst tänker jag på honom ofta det gör jag men inte så där att jag blir lessen.....
Skriver mer en annan dag, ska försöka att göra det ofta nu...
21 oktober 2006
Första veckan är klar
Nu har jag precis vaknat och legat och tänkt lite på veckan som gått.....Tänk att första veckan på jobbet efter sjukskrivningen redan är slut...Jag har så svårt att fatta att det redan är lördag....Och papsen tänker man på, men inte så mycket. Det känns faktiskt väldigt bra att vara hemma i min läghenhet efter dessa månaderna i Mönsterås. Ska se om jag kan få ordning på det sista i lägenheten idag, ska sättas upp lite tavlor, och sedan ska jag tvätta och sedan plocka med annat.
Tillägg 13 maj 2009
Den helgen som pappa blev dålig på och när Jolines dop var. Hade jag flyttat från 3an till 2an i Katrineholm.
Nu har jag precis vaknat och legat och tänkt lite på veckan som gått.....Tänk att första veckan på jobbet efter sjukskrivningen redan är slut...Jag har så svårt att fatta att det redan är lördag....Och papsen tänker man på, men inte så mycket. Det känns faktiskt väldigt bra att vara hemma i min läghenhet efter dessa månaderna i Mönsterås. Ska se om jag kan få ordning på det sista i lägenheten idag, ska sättas upp lite tavlor, och sedan ska jag tvätta och sedan plocka med annat.
Tillägg 13 maj 2009
Den helgen som pappa blev dålig på och när Jolines dop var. Hade jag flyttat från 3an till 2an i Katrineholm.
29 september 2006
En månad sen
Idag är det 1 månad sedan pappa somnade för gott. För en vecka sedan var begravningen.
I onsdags var vi hos veterinären och tog bort Bamse. Nu sitter vi på Möllstorp camping på Öland och minns pappa, cinna har det jobbigt ikväll.
Kram från Öland
Idag är det 1 månad sedan pappa somnade för gott. För en vecka sedan var begravningen.
I onsdags var vi hos veterinären och tog bort Bamse. Nu sitter vi på Möllstorp camping på Öland och minns pappa, cinna har det jobbigt ikväll.
Kram från Öland
29 augusti 2009
R.I.P Pappa jag älskar dej!
Äntligen! Det kanske låter fel, men så känner jag.......
Kl.05.10 tog du ditt sista andetag efter att Michaela sagt " Nu pappa är alla här".
Du har varit så tapper och kämpat. Det är som distriktet sagt, kalla händer och kalla fötter men ett varmt hjärta........
Ni som inte är NÄRA vänner behöver inte höra av er.......
Äntligen! Det kanske låter fel, men så känner jag.......
Kl.05.10 tog du ditt sista andetag efter att Michaela sagt " Nu pappa är alla här".
Du har varit så tapper och kämpat. Det är som distriktet sagt, kalla händer och kalla fötter men ett varmt hjärta........
Ni som inte är NÄRA vänner behöver inte höra av er.......
17 augusti 2006
Det är snart 7 veckor som jag har varit här nere hos mamma och pappa. Pappa var så dålig när mamma ringde i början av juli så tankarna for runt i huvudet på mej, vet egentligen inte direkt vad jag tänkte men det var mycket i alla fall.....
Just nu har mamma och jag lagt om pappas trycksår på benen och lagt om de ställen där han vätskar. Det rinner lymfvätska från 4 olika ställen på hans båda ben och jag vet inte om NÅGON kan förstå hur kämpigt detta är?
Jag menar att vi får gå upp om nätterna för att hjälpa honom på toaletten och så. Då kanske ni tänker att jaja, men på toalettan kan man väl gå själv, där är svaret NEJ, pappa har suttit i rullstol sedan straxt efter midsommar och han kommer nog att bli kvar i den, där av det jobbiga om nätterna.
Sedan de senaste dagarna har han fått använda syrgasen varje vaken och sovande stund, vilket gör honom så irriterad för han kan inte förstå varför han är så trött och orkeslös. Och då spelar det inte någon roll om vi förklarar med att säga att det har med sjukdomen att göra, han vill inte lyssna på oss.....
Men jag måste ändå säga att han är vid gott mod ändå, han har kvar sin humor (ja ibland kan det vara svårt att veta om det är skämt eller allvar). Sedan har det ju blivit som så att han kan bli lessen för minsta lilla, när det är något som han verkligen ser fram emot och som inte av, så lessen när det inte går. Som exempelvis när vi skulle äta lite kräftor och räkor för två veckor sedan, han hade sett fram emot det hela dagen och när det var dags att äta blev han så lessen för att han inte var sugen på det när han kom till bordet....
Ja så nog har vi det tufft alltid....Jag menar vem kommer ihåg hur glad och positiv pappa var innan han fick sin diagnos för 1 ½ år sedan......
Till min familj och mina vänner ni vet var jag är och om ni vill höra av er så är det bara att höra av sig till mej!!!!
Just nu har mamma och jag lagt om pappas trycksår på benen och lagt om de ställen där han vätskar. Det rinner lymfvätska från 4 olika ställen på hans båda ben och jag vet inte om NÅGON kan förstå hur kämpigt detta är?
Jag menar att vi får gå upp om nätterna för att hjälpa honom på toaletten och så. Då kanske ni tänker att jaja, men på toalettan kan man väl gå själv, där är svaret NEJ, pappa har suttit i rullstol sedan straxt efter midsommar och han kommer nog att bli kvar i den, där av det jobbiga om nätterna.
Sedan de senaste dagarna har han fått använda syrgasen varje vaken och sovande stund, vilket gör honom så irriterad för han kan inte förstå varför han är så trött och orkeslös. Och då spelar det inte någon roll om vi förklarar med att säga att det har med sjukdomen att göra, han vill inte lyssna på oss.....
Men jag måste ändå säga att han är vid gott mod ändå, han har kvar sin humor (ja ibland kan det vara svårt att veta om det är skämt eller allvar). Sedan har det ju blivit som så att han kan bli lessen för minsta lilla, när det är något som han verkligen ser fram emot och som inte av, så lessen när det inte går. Som exempelvis när vi skulle äta lite kräftor och räkor för två veckor sedan, han hade sett fram emot det hela dagen och när det var dags att äta blev han så lessen för att han inte var sugen på det när han kom till bordet....
Ja så nog har vi det tufft alltid....Jag menar vem kommer ihåg hur glad och positiv pappa var innan han fick sin diagnos för 1 ½ år sedan......
Till min familj och mina vänner ni vet var jag är och om ni vill höra av er så är det bara att höra av sig till mej!!!!
Måndag 31 juli 2006
Idag på morronen sa pappa att det gjorde ont att danijell sa som han sa igår…Pappa har sovit väldigt mycket idag och sedan har han frysit väldigt mycket med.
Nu ikväll bad han om en extra sobril och han vet inte hur han ska säga att han känner sig. Han känner sig konstig, men han kan inte sätta ord på det (som tidigare under sommaren). Mamma är lite orolig, men jag tror inte att hon är ensam, jag känner att jag inte vet om jag ska sova för jag är lite osäker på om pappa finns i morron. Jag tror att mamma känner likadant. Michaela sover inne i natt hos carina……Vi får se hur natten blir. Skriver om det i morron……Nu kör michaela mej i säng så det är nog bäst att sova tror jag…..
Natti natti
Ps. danijell är här nere med familjen sin, vi får se om pappa får frid när dom är här eller om det blir efter att dom åkt. Hoppas på snart för pappas skull.ds
Nu ikväll bad han om en extra sobril och han vet inte hur han ska säga att han känner sig. Han känner sig konstig, men han kan inte sätta ord på det (som tidigare under sommaren). Mamma är lite orolig, men jag tror inte att hon är ensam, jag känner att jag inte vet om jag ska sova för jag är lite osäker på om pappa finns i morron. Jag tror att mamma känner likadant. Michaela sover inne i natt hos carina……Vi får se hur natten blir. Skriver om det i morron……Nu kör michaela mej i säng så det är nog bäst att sova tror jag…..
Natti natti
Ps. danijell är här nere med familjen sin, vi får se om pappa får frid när dom är här eller om det blir efter att dom åkt. Hoppas på snart för pappas skull.ds
Söndag 30 juli 2006
I morron kommer malin och danijell, joline och alex hit ner. Det är pappa glad för. Pappa trött, sover mycket och har bett om extra sobril de senaste dagarna.
Pratade med danijell om mitt brev från sjukhuset och han skulle kolla det. Han sa även att dom eventuellt kom ner idag redan. Vi får väl se hur det blir. Säger som pappa att tror det inte förrän jag ser det. Vid 21.15 sa pappa att dom kommer nog inte ikväll men jag sa till honom att då kommer dom till lunch i morron. Straxt efteråt ringer mattis mobil och det är danijell som säger att dom är i verkebäck. Vid 22.30 kommer dom och danijell säger till pappa att du ser ju inte så annorlunda ut sedan vi sågs sist. Det var ju inte det som vi ville höra. Pappa kände att det verkade som att tiden stått still.
Pratade med danijell om mitt brev från sjukhuset och han skulle kolla det. Han sa även att dom eventuellt kom ner idag redan. Vi får väl se hur det blir. Säger som pappa att tror det inte förrän jag ser det. Vid 21.15 sa pappa att dom kommer nog inte ikväll men jag sa till honom att då kommer dom till lunch i morron. Straxt efteråt ringer mattis mobil och det är danijell som säger att dom är i verkebäck. Vid 22.30 kommer dom och danijell säger till pappa att du ser ju inte så annorlunda ut sedan vi sågs sist. Det var ju inte det som vi ville höra. Pappa kände att det verkade som att tiden stått still.
Lördag 29 juli 2006
Idag kommer michaela och dom hit. Pappa har varit slö och trött idag med. Idag när pappa och jag var ute på altanen på förmiddagen sa han att det känns som att det inte är som det ska i huvudet, jag frågade vad han menade med det men han kunde inte sätta ord på det. Men det är ju som vi har misstänkt, att det finns något där uppe med……
Fredag 28 juli 2006
Idag har vi pratat lite om det som hände igår och pappa kan inte komma ihåg hur det kom sig att det hände men vi tror att han halkade på mattan i badrummet så vi har numera tagit bort den mattan och den han har haft nedanför sängen är med borttagen.
Idag har dom varit ute med en ny rullstol till honom med. En sådan som han kan sköta lite själv. Han vill försöka hjälpa till så mycket som möjligt i den mån han kan….
Idag har dom varit ute med en ny rullstol till honom med. En sådan som han kan sköta lite själv. Han vill försöka hjälpa till så mycket som möjligt i den mån han kan….
Torsdag 27 juli 2006
Idag ville pappa komma upp första gången vid 5 tiden. Han känner sig lustig idag men han kan inte säga varför. Det känns konstigt att han inte kan sätta ord på vad det är som händer.
När han var på toaletten ikväll hände det en liten olycka, han fick en sådan där panikattack och han vet inte hur det gick till men han ramlade i alla fall och vi fick larma hemtjänsten, det tog hela 20 minuter för dom att komma hit.
Lite väl lång tid tycker jag att det tog och det tyckte nog alla egentligen……Han skrapade upp sin vänster arm mer. Sedan har vi idag upptäckt att det sipprar lymfvätska från hans ben.
När han var på toaletten ikväll hände det en liten olycka, han fick en sådan där panikattack och han vet inte hur det gick till men han ramlade i alla fall och vi fick larma hemtjänsten, det tog hela 20 minuter för dom att komma hit.
Lite väl lång tid tycker jag att det tog och det tyckte nog alla egentligen……Han skrapade upp sin vänster arm mer. Sedan har vi idag upptäckt att det sipprar lymfvätska från hans ben.
Onsdag 26 juli 2006
Idag bär det av hemåt. Innan avfärden hem åkte vi förbi jobbet. Fikade med Åsa en snabbis. När vi kom hem var Besse, Christina och Janne här. Pappa hade varit trött idag och när han väl fick sova lite på eftermiddagen så orkade han att vara uppe till 23.30-00.00.
Tisdag 25 juli 2006
Idag har cinna och jag åkt upp till Katrineholm. Fick en tid hos Heike Köhler kl 14 idag. Hon sa att hon inte hade några problem att sjukskriva mej hon hade bara lite svårt att veta vad hon skulle skriva på sjukintyget så hon ville ha några dagar på sig att skriva det. Pappa har varit trött idag.
Väl i Katrineholm kom Martin och Milla och hälsade på, vi åt pizza och kollade film. Efteråt städade jag av lägenheten och satte ihop datorn. Somnade sent.
Väl i Katrineholm kom Martin och Milla och hälsade på, vi åt pizza och kollade film. Efteråt städade jag av lägenheten och satte ihop datorn. Somnade sent.
Måndag 24 juli 2006
Idag har jag avbrutit min semester och sjukskrev mej från jobbet. Mamma frågade pappas vikarierande läkare om han kund sjukskriva mej, men jag var tvungen att åka upptill Katrineholm för att göra det. Jaja,det är ju bara att göra det, bad malin om nr till Sandbäckens VC.
Pappa trött och sover mycket men men det är ju som det har varit….
Pappa trött och sover mycket men men det är ju som det har varit….
Söndag 23 juli 2006
Samma visa idag, han har varit mycket trött och slö idag så han har sovit väldigt mycket idag med…..
Fredag 21 juli 2006
Denna dagen har inte varit annorlunda mot de andra dagarna. Han har sovit mycket och varit väldigt trött. Inget mer att skriva dock.
Lördag 22 juli 2006
Idag gäller samma som för gårdagen. Han har varit väldigt trött och sovit mycket.
Framåt kvällen har han piggnat på sig så vi satt och kollade på HELA Lag-VM finalen i speedway tillsammans det slutade framåt 23.30.
Framåt kvällen har han piggnat på sig så vi satt och kollade på HELA Lag-VM finalen i speedway tillsammans det slutade framåt 23.30.
Torsdagen 20 juli 2006
Idag har cinna blivit hela 15 år. Pappa har för det mesta sovit men han har varit med och fikat och firat henne. Han har varit slö och trött och haft syrgasen hela dagen i stort sett.
Ruth kunde visst inte slita ögonen ifrån han när han satt vid bordet med syrgasen……Men men hon är ju som hon är.
Pappa och jag satt och kollade på sista kvalet i Lag-VM (speedway) på kvällen. Han kollade på hela men han var dock ganska trött när det väl var slut…
Ruth kunde visst inte slita ögonen ifrån han när han satt vid bordet med syrgasen……Men men hon är ju som hon är.
Pappa och jag satt och kollade på sista kvalet i Lag-VM (speedway) på kvällen. Han kollade på hela men han var dock ganska trött när det väl var slut…
Onsdag 19 juli 2006
Idag var det meningen att vi skulle till Öland och Djupvik och hälsa på Besse och Christina. Vi packade in i båda volvosarna och sedan var det dags att hjälpa passageraren pappa ut till bilen….
Syrgasen var med ska vi tillägga.
Pappa ville gå ut till bilen själv och han fick göra det med hjälp av Michaela. Mattis gick bakom honom med rullstolen. När han satt sig i bilen så sa han ”jag måste in på toaletten” vi (michaela och jag) hjälpte honom in. Inne på toaletten kände han att han var tvungen att ha syrgasen. När han fått den så sa han att han inte orkade åka till öland. Vi förstod honom och packade ur bilarna, bamse stackarn undrade säkert varför vi gjorde så här. Michaela, Mattis, barnen och jag åkte till Öland medan mamma och carina var hemma med pappa. Pappa hade sovit hela dagen.Får se hur det blir……
Med andra ord som var pappa på Öland och Djupvik sista gången sommaren 2005.
Tillägg 13 maj 2009
Vi var på Öland och Djupvik, mamma, carina och jag sommaren 2007, men det kändes inte bra, det var någon som fattades. Den sommaren var nog den sista sommaren som vi var där med husvagnen. För många minnen. Mamma och pappa hade varit där sedan början av 80-talet.
Syrgasen var med ska vi tillägga.
Pappa ville gå ut till bilen själv och han fick göra det med hjälp av Michaela. Mattis gick bakom honom med rullstolen. När han satt sig i bilen så sa han ”jag måste in på toaletten” vi (michaela och jag) hjälpte honom in. Inne på toaletten kände han att han var tvungen att ha syrgasen. När han fått den så sa han att han inte orkade åka till öland. Vi förstod honom och packade ur bilarna, bamse stackarn undrade säkert varför vi gjorde så här. Michaela, Mattis, barnen och jag åkte till Öland medan mamma och carina var hemma med pappa. Pappa hade sovit hela dagen.Får se hur det blir……
Med andra ord som var pappa på Öland och Djupvik sista gången sommaren 2005.
Tillägg 13 maj 2009
Vi var på Öland och Djupvik, mamma, carina och jag sommaren 2007, men det kändes inte bra, det var någon som fattades. Den sommaren var nog den sista sommaren som vi var där med husvagnen. För många minnen. Mamma och pappa hade varit där sedan början av 80-talet.
Tisdag 18 juli 2006
Idag gick vi upp vid 7 snåret och pappa kände sig ganska pigg. Han har varit så pass pigg idag att michaela, mattis, barnen och jag har varit i kalmar och shoppat medan mamma, pappa och carina har varit ute på södra och hälsat på….
Det var nu ikväll som han sa att han hade ont och fick 20 mg behovs morfin…..Vi får se hur det går nu, värken har inte släppt än utan vi avvaktar innan vi ringer för ytterligare morfin spruta……natti natti
Ps. i morron ev öland och djupvik……ds.
Det var nu ikväll som han sa att han hade ont och fick 20 mg behovs morfin…..Vi får se hur det går nu, värken har inte släppt än utan vi avvaktar innan vi ringer för ytterligare morfin spruta……natti natti
Ps. i morron ev öland och djupvik……ds.
Måndag 17 juli 2006
Idag är jag trött, har sprungit mycket med pappa i natt…..nästan 1 gång i timmen…..När jag kom upp sista gången på morronen vid 6.20 så var vi på toaletten och sedan skulle pappa gå ut och röka. När han kom in sa han att han skulle inte gå och lägga sig nu, utan han skulle sitta uppe, tills alla andra vaknade. Han sa till mej att jag kunde gå och lägga mej. Ta med dej en Walkie Talkie och gå och lägg dej. Jag hann lagom lägga mej ner så larmade han och sa åt mej att jag skulle hämta mamma och syrgasen.
Då när mamma kom sa han att han kände som ett tryck i hela kroppen och han kunde inte sätta ord på det. Han fick en sobril och vi väntade ett tag men det ville inte släppa så mamma ringde till jouren. Janica hette sköterskan som kom ut och i samråd med oss andra kom vi fram till att det var nog bra att ge honom en morfin spruta. Så han fick en injektion med 0.5 ml morfin (tror jag det var) hans tryck släppte av och det gjorde honom lite lugnare. Janica var kvar till tjugo i åtta. Vi åt frukost och sedan tackade jag för mej och gick och la mej och som säkert 3 timmar max.
På eftermiddagen vid 3 tiden så skulle Ellinor och Greger (smärtläkare) komma. När dom kom så satt vi och pratade om allt, hur pappa mådde, lite frågor o s v. Greger sa till oss att för att friska upp vårat minne så skulle han säga att senast när det var dags att ändra morfin dosen så hade han mardrömmar, skakningar och oroskänslor så greger tyckte att vi skulle testa med att sänka morfinet till 40 mg på kvällen. Och om inte det hjälpte så skulle han få prova lite uppåt tjack. Och fungerar inte något av detta så är det helt enkelt som så att kroppen orkar inte längre utan det är tumören som har tagit överhanden då och då blir det som så att han kommer att bli tröttare och tröttare och sedan kommer han bara att gå och lägga sig och somna.
Vi fick även träffa den sköterskan som ska jobba istället för Ellinor nu…..Anne hette hon.
Nu får vi bara vänta och se hur det kommer att sluta allt detta….natti natti s
Då när mamma kom sa han att han kände som ett tryck i hela kroppen och han kunde inte sätta ord på det. Han fick en sobril och vi väntade ett tag men det ville inte släppa så mamma ringde till jouren. Janica hette sköterskan som kom ut och i samråd med oss andra kom vi fram till att det var nog bra att ge honom en morfin spruta. Så han fick en injektion med 0.5 ml morfin (tror jag det var) hans tryck släppte av och det gjorde honom lite lugnare. Janica var kvar till tjugo i åtta. Vi åt frukost och sedan tackade jag för mej och gick och la mej och som säkert 3 timmar max.
På eftermiddagen vid 3 tiden så skulle Ellinor och Greger (smärtläkare) komma. När dom kom så satt vi och pratade om allt, hur pappa mådde, lite frågor o s v. Greger sa till oss att för att friska upp vårat minne så skulle han säga att senast när det var dags att ändra morfin dosen så hade han mardrömmar, skakningar och oroskänslor så greger tyckte att vi skulle testa med att sänka morfinet till 40 mg på kvällen. Och om inte det hjälpte så skulle han få prova lite uppåt tjack. Och fungerar inte något av detta så är det helt enkelt som så att kroppen orkar inte längre utan det är tumören som har tagit överhanden då och då blir det som så att han kommer att bli tröttare och tröttare och sedan kommer han bara att gå och lägga sig och somna.
Vi fick även träffa den sköterskan som ska jobba istället för Ellinor nu…..Anne hette hon.
Nu får vi bara vänta och se hur det kommer att sluta allt detta….natti natti s
tisdag 12 maj 2009
Måndag 17 juli 2006
Idag är jag trött, har sprungit mycket med pappa i natt…..nästan 1 gång i timmen…..När jag kom upp sista gången på morronen vid 6.20 så var vi på toaletten och sedan skulle pappa gå ut och röka. När han kom in sa han att han skulle inte gå och lägga sig nu, utan han skulle sitta uppe, tills alla andra vaknade. Han sa till mej att jag kunde gå och lägga mej. Ta med dej en Walkie Talkie och gå och lägg dej. Jag hann lagom lägga mej ner så larmade han och sa åt mej att jag skulle hämta mamma och syrgasen.
Då när mamma kom sa han att han kände som ett tryck i hela kroppen och han kunde inte sätta ord på det. Han fick en sobril och vi väntade ett tag men det ville inte släppa så mamma ringde till jouren. Janica hette sköterskan som kom ut och i samråd med oss andra kom vi fram till att det var nog bra att ge honom en morfin spruta. Så han fick en injektion med 0.5 ml morfin (tror jag det var) hans tryck släppte av och det gjorde honom lite lugnare. Janica var kvar till tjugo i åtta. Vi åt frukost och sedan tackade jag för mej och gick och la mej och som säkert 3 timmar max.
På eftermiddagen vid 3 tiden så skulle Ellinor och Greger komma. När dom kom så satt vi och pratade om allt, hur pappa mådde, lite frågor o s v. Greger sa till oss att för att friska upp vårat minne så skulle han säga att senast när det var dags att ändra morfin dosen så hade han mardrömmar, skakningar och oroskänslor så greger tyckte att vi skulle testa med att sänka morfinet till 40 mg på kvällen. Och om inte det hjälpte så skulle han få prova lite "uppåt-tjack". Och fungerar inte något av detta så är det helt enkelt som så att kroppen orkar inte längre utan det är tumören som har tagit överhanden då och då blir det som så att han kommer att bli tröttare och tröttare och sedan kommer han bara att gå och lägga sig och somna.
Vi fick även träffa den sköterskan som ska jobba istället för Ellinor nu…..Anne hette hon.
Nu får vi bara vänta och se hur det kommer att sluta allt detta….natti natti s
Då när mamma kom sa han att han kände som ett tryck i hela kroppen och han kunde inte sätta ord på det. Han fick en sobril och vi väntade ett tag men det ville inte släppa så mamma ringde till jouren. Janica hette sköterskan som kom ut och i samråd med oss andra kom vi fram till att det var nog bra att ge honom en morfin spruta. Så han fick en injektion med 0.5 ml morfin (tror jag det var) hans tryck släppte av och det gjorde honom lite lugnare. Janica var kvar till tjugo i åtta. Vi åt frukost och sedan tackade jag för mej och gick och la mej och som säkert 3 timmar max.
På eftermiddagen vid 3 tiden så skulle Ellinor och Greger komma. När dom kom så satt vi och pratade om allt, hur pappa mådde, lite frågor o s v. Greger sa till oss att för att friska upp vårat minne så skulle han säga att senast när det var dags att ändra morfin dosen så hade han mardrömmar, skakningar och oroskänslor så greger tyckte att vi skulle testa med att sänka morfinet till 40 mg på kvällen. Och om inte det hjälpte så skulle han få prova lite "uppåt-tjack". Och fungerar inte något av detta så är det helt enkelt som så att kroppen orkar inte längre utan det är tumören som har tagit överhanden då och då blir det som så att han kommer att bli tröttare och tröttare och sedan kommer han bara att gå och lägga sig och somna.
Vi fick även träffa den sköterskan som ska jobba istället för Ellinor nu…..Anne hette hon.
Nu får vi bara vänta och se hur det kommer att sluta allt detta….natti natti s
Söndag 16 juli 2006
Idag väckte mamma mej vid tio i sex tror jag, pappa ville ha hjälp till toaletten och sedan vidare ut till altanen. Vi gick dit han ville och sedan gick vi och la oss. Han sa att han sovit oroligt i natt och att han trodde att det hade att göra med danijells telefonsamtal som kom igår. Det höll på och gå illa där ett tag i går.
När vi åt frukost sa både pappa och mamma att pappa hade ropat på mej vid 7 tiden, men jag har inte hört honom. Pappa tror att han har drömt att han ropat på mej, för till mamma sa han att ”jag har ropat på therese men hon hör ju inte”och mamma hade inte hört honom ropa på mej. Det måste vara läskigt för pappa det. Annars började dagen med att han var pigg. Han blev med tiden lite seg och la sig, han har inte sovit så mycket under dagen och det märktes eftersom att han satt och sov vid tvn och sedan fick han problem med andningen så han bad om syrgasen….
Vi la om hans sår som han har på sin vänster arm, där cinna råkade komma emot. Han är ju så känslig för hårda tag så, så han har väldigt svårt om man kommer med sina vassa naglar. Kommer man bara emot så får han stora röda märken som är som blodblåsor…..
Cinna tycker att det är jobbigt att se honom och det tycker vi också men vad ska vi göra? Lämna mamma med detta ensam kan vi ju inte göra det skulle vara det mest idiotiska som vi gör i så fall. Sedan kan ju inte vi rå för att danijell känner sig utanför, han skulle varit med här nere den veckan som gått nu, då hade han deffinitivt inte känt sig utanför. Men men, som jag har sagt förr och säger igen så ska han inte tro att han kan komma till mej efteråt för då har jag mitt att berarbeta.
Mamma och jag pratade lite idag om begravningen, och jag sa det till mamma att jag funderat på den och just tänkt på vilka kommer, hur många kommer osv. Sedan tänkte jag på att johannesgården är för liten varför inte att ha den i St Gertrud och det hade mamma med haft tankar på. Då blir det verkligen tills döden skiljer oss åt…..Det känns som att det snart är dags att ta tag i detta med begravningen snart. Jag undrar bara hur lång tid det är kvar.
Får se vad ellinor på distriktet säger i morron, hon skulle visst ev komma ut…..Vi får bara vänta och se vad hon säger. Ska nu sova för jag vet inte när jag får gå upp första gången i morron….
Natti natti
När vi åt frukost sa både pappa och mamma att pappa hade ropat på mej vid 7 tiden, men jag har inte hört honom. Pappa tror att han har drömt att han ropat på mej, för till mamma sa han att ”jag har ropat på therese men hon hör ju inte”och mamma hade inte hört honom ropa på mej. Det måste vara läskigt för pappa det. Annars började dagen med att han var pigg. Han blev med tiden lite seg och la sig, han har inte sovit så mycket under dagen och det märktes eftersom att han satt och sov vid tvn och sedan fick han problem med andningen så han bad om syrgasen….
Vi la om hans sår som han har på sin vänster arm, där cinna råkade komma emot. Han är ju så känslig för hårda tag så, så han har väldigt svårt om man kommer med sina vassa naglar. Kommer man bara emot så får han stora röda märken som är som blodblåsor…..
Cinna tycker att det är jobbigt att se honom och det tycker vi också men vad ska vi göra? Lämna mamma med detta ensam kan vi ju inte göra det skulle vara det mest idiotiska som vi gör i så fall. Sedan kan ju inte vi rå för att danijell känner sig utanför, han skulle varit med här nere den veckan som gått nu, då hade han deffinitivt inte känt sig utanför. Men men, som jag har sagt förr och säger igen så ska han inte tro att han kan komma till mej efteråt för då har jag mitt att berarbeta.
Mamma och jag pratade lite idag om begravningen, och jag sa det till mamma att jag funderat på den och just tänkt på vilka kommer, hur många kommer osv. Sedan tänkte jag på att johannesgården är för liten varför inte att ha den i St Gertrud och det hade mamma med haft tankar på. Då blir det verkligen tills döden skiljer oss åt…..Det känns som att det snart är dags att ta tag i detta med begravningen snart. Jag undrar bara hur lång tid det är kvar.
Får se vad ellinor på distriktet säger i morron, hon skulle visst ev komma ut…..Vi får bara vänta och se vad hon säger. Ska nu sova för jag vet inte när jag får gå upp första gången i morron….
Natti natti
Lördag 15 juli 2006
Idag har pappa ropat på mej på morronen för att han tyckte att mamma skulle få sova. Han var då på toaletten och ute och rökte. Vi satt ett tag och sedan så började vi fixa med frukosten.
Dagen började som dom andra, bra. Vart efter dagen gick så visade det sig att han skulle bli trött och slö. Han sov i omgångar och jag själv satt och jäspade så han tyckte att jag skulle gå och sova en stund.
Mamma sa att det var okej. Jag gick och la mej och sov ca 2 timmar. Pappa hade sedan gått och lagt sig med då passade mamma på att städa av och det hörde inte jag. Var skapligt pigg på eftermiddagen/kvällen. Michaela och Mattis kom ner och han ville vara med så mycket som möjligt. Han var jätte trött på kvällen och la sig tidigt.
Det som var så konstigt med pappa idag har varit att han har alltid sett fram emot att få titta på hästarna och få plocka ut dom och skriva i kupongen (framför allt nu sedan vinsten förra veckan) men det har verkat som att ”åh, måste jag? Ta bara några” . Han har verkat som att det inte har spelat någon roll vilka hästar vi tar.
Danijell ringde ikväll också och sa att han hade hittat en bil som gått 28 000 mil och detta blev pappa upprörd för. Han sa till danijell att detta inte sas för att vara elaka utan för att hjälpa dom men det tror inte danijell. Vi blev lite oroliga för att pappa blev så lessen och arg så vi hämtade syrgasen i fall att. Danijell hade sagt åt honom att om christopher kommer med en bil så blir han förbannad och det spelade inte någon roll att pappa sa att christopher ska spara pengar så att han har till kontantinsatsen. Detta gjorde som sagt pappa väldigt lessen och upprörd. Och det medförde att pappa sa till danijell att ”jag vet inte hur långt jag har kvar”. Cinna blir hysterisk och kastar vattenmelon skal omkring sig. Michaela och jag hade svårt att lugna ner henne.Men både pappa och cinna lugnade sig.
Pappa provade även att gå till toaletten från hans fotölj med hjälp av mej och michaela och lyftbältet. Det gick bra dit men tillbaka var han tvungen att sätta sig ner i rullstolen. Jag tror att det är där han kommer att få sitta resten av tiden… Stackars pappa, jag lider med dej. Idag hade vi bara 2 rätt på V75, hästarna sprang inte som vi ville……
Dagen började som dom andra, bra. Vart efter dagen gick så visade det sig att han skulle bli trött och slö. Han sov i omgångar och jag själv satt och jäspade så han tyckte att jag skulle gå och sova en stund.
Mamma sa att det var okej. Jag gick och la mej och sov ca 2 timmar. Pappa hade sedan gått och lagt sig med då passade mamma på att städa av och det hörde inte jag. Var skapligt pigg på eftermiddagen/kvällen. Michaela och Mattis kom ner och han ville vara med så mycket som möjligt. Han var jätte trött på kvällen och la sig tidigt.
Det som var så konstigt med pappa idag har varit att han har alltid sett fram emot att få titta på hästarna och få plocka ut dom och skriva i kupongen (framför allt nu sedan vinsten förra veckan) men det har verkat som att ”åh, måste jag? Ta bara några” . Han har verkat som att det inte har spelat någon roll vilka hästar vi tar.
Danijell ringde ikväll också och sa att han hade hittat en bil som gått 28 000 mil och detta blev pappa upprörd för. Han sa till danijell att detta inte sas för att vara elaka utan för att hjälpa dom men det tror inte danijell. Vi blev lite oroliga för att pappa blev så lessen och arg så vi hämtade syrgasen i fall att. Danijell hade sagt åt honom att om christopher kommer med en bil så blir han förbannad och det spelade inte någon roll att pappa sa att christopher ska spara pengar så att han har till kontantinsatsen. Detta gjorde som sagt pappa väldigt lessen och upprörd. Och det medförde att pappa sa till danijell att ”jag vet inte hur långt jag har kvar”. Cinna blir hysterisk och kastar vattenmelon skal omkring sig. Michaela och jag hade svårt att lugna ner henne.Men både pappa och cinna lugnade sig.
Pappa provade även att gå till toaletten från hans fotölj med hjälp av mej och michaela och lyftbältet. Det gick bra dit men tillbaka var han tvungen att sätta sig ner i rullstolen. Jag tror att det är där han kommer att få sitta resten av tiden… Stackars pappa, jag lider med dej. Idag hade vi bara 2 rätt på V75, hästarna sprang inte som vi ville……
Fredag 14 juli 2006
Idag fyller kronprinsessan Victoria år, är inte säker på hur gammal hon blir om det är 29 eller 30 år. Men men det spelar väl inte någon roll.
Idag ropade mamma på mej vid 6.40 och hon ville att jag skulle komma upp till pappa så att hon kunde lägga sej och sova en stund…..jag gick upp och pappa satt och la en patiens vid köksbordet. Jag vet inte vad han gjorde men han la 2 kungar på varandra, men sa jag ska den ligga där, nej sa han bara knekten och lägger damen och knekten där. Så jag undrar om det inte kan vara som så att han har något i huvudet med men men det är inte något vi ska säga till honom då han blir så lessen. Han verkar även han en liten pares på vänster sida av ansiktet då den inte hänger med.
Det har gått 1 ½ år snart och jag fattar inte hur fort tiden har gått, det är ju helt otroligt. Jag har många gånger ställt mej frågan hur det kan komma sig att pappa är så stark, och jag har inte kommit fram till något bra svar. Men jag tror att den största anledningen heter Joline, detta lilla skarmtroll.
Idag verkar det vara en skaplig bra dag, i alla fall morgonen. Han åt en stadig tallrik gröt och var pigg och så. Han gick och la sig vid halv 10 för första gången idag…Tanken är att han ska duscha idag men det återstår att se. Han ber t.o.m. om att få syrgasen och innan han gick och la sig bad han om en Sobril för att han kände sig orolig i kroppen. Vi får se hur dagen och kvällen blir. Skriver mer innan jag går och sover.
<<23.17>>
Har nu gått ner för att lägga mej. Pappa har i stort sett bara sovit idag. Han är jätte trött och han kan inte förstå varför han är så trött. Nu ikväll sa han till mamma att benen inte bär honom längre. Vad ska man tro om det? Jag tror inte att det är så långt kvar och sedan (förlåt Cinna) så tror jag att födelsedagen på torsdag är i fara, men det är ju som vi har sagt något som vi tyvärr inte kan råda över. Jag hoppas bara att Danijell kommer ner när det är dags för hans egen skull, våran skull men framför allt för pappas skull.
Det kommer att vara en jobbig tid framöver, men vi får se hur vi klarar av den, vi klarar av den tillsammans. Pappa kommer ju att få det bättre när detta är över….i sinnom tid kommer även vi få det, men det kommer nog att ta tid. Idag har han fått Sobril morron-middag-kväll, han säger själv att han känner sig piggare och mindre oroligare när han får den. Igår när Ellinor på distriktet var här så sa hon att hon skulle titta ut på måndag, och jag tror att det kan vara för att det är väldigt nära har jag en känsla av. Men jag vet inte, jag tror att jag börjar bli rädd, jag vill ha Ellanbellan här hos oss. Jag vet inte men jag känner mej tryggare när jag har henne nära. Men eftersom att hon inte kan komma nu när hon är i Norge så hoppas jag att hon kanske kommer efteråt.
Det känns som om vi familjen är ensamma om detta i hela världen….och hjälp, hur ska vi berätta för Philip och Oscar? Hur kommer dom ta det? Jag bävar lika mycket för det samtalet som för tidpunkten då vi upptäcker att pappa är borta……Får se om mamma ropar ner i morron igen, det kommer jag nog att märka då……Ska nu försöka att sova lite i natt, det behöver jag för jag är seg.
Natti natti.
Idag ropade mamma på mej vid 6.40 och hon ville att jag skulle komma upp till pappa så att hon kunde lägga sej och sova en stund…..jag gick upp och pappa satt och la en patiens vid köksbordet. Jag vet inte vad han gjorde men han la 2 kungar på varandra, men sa jag ska den ligga där, nej sa han bara knekten och lägger damen och knekten där. Så jag undrar om det inte kan vara som så att han har något i huvudet med men men det är inte något vi ska säga till honom då han blir så lessen. Han verkar även han en liten pares på vänster sida av ansiktet då den inte hänger med.
Det har gått 1 ½ år snart och jag fattar inte hur fort tiden har gått, det är ju helt otroligt. Jag har många gånger ställt mej frågan hur det kan komma sig att pappa är så stark, och jag har inte kommit fram till något bra svar. Men jag tror att den största anledningen heter Joline, detta lilla skarmtroll.
Idag verkar det vara en skaplig bra dag, i alla fall morgonen. Han åt en stadig tallrik gröt och var pigg och så. Han gick och la sig vid halv 10 för första gången idag…Tanken är att han ska duscha idag men det återstår att se. Han ber t.o.m. om att få syrgasen och innan han gick och la sig bad han om en Sobril för att han kände sig orolig i kroppen. Vi får se hur dagen och kvällen blir. Skriver mer innan jag går och sover.
<<23.17>>
Har nu gått ner för att lägga mej. Pappa har i stort sett bara sovit idag. Han är jätte trött och han kan inte förstå varför han är så trött. Nu ikväll sa han till mamma att benen inte bär honom längre. Vad ska man tro om det? Jag tror inte att det är så långt kvar och sedan (förlåt Cinna) så tror jag att födelsedagen på torsdag är i fara, men det är ju som vi har sagt något som vi tyvärr inte kan råda över. Jag hoppas bara att Danijell kommer ner när det är dags för hans egen skull, våran skull men framför allt för pappas skull.
Det kommer att vara en jobbig tid framöver, men vi får se hur vi klarar av den, vi klarar av den tillsammans. Pappa kommer ju att få det bättre när detta är över….i sinnom tid kommer även vi få det, men det kommer nog att ta tid. Idag har han fått Sobril morron-middag-kväll, han säger själv att han känner sig piggare och mindre oroligare när han får den. Igår när Ellinor på distriktet var här så sa hon att hon skulle titta ut på måndag, och jag tror att det kan vara för att det är väldigt nära har jag en känsla av. Men jag vet inte, jag tror att jag börjar bli rädd, jag vill ha Ellanbellan här hos oss. Jag vet inte men jag känner mej tryggare när jag har henne nära. Men eftersom att hon inte kan komma nu när hon är i Norge så hoppas jag att hon kanske kommer efteråt.
Det känns som om vi familjen är ensamma om detta i hela världen….och hjälp, hur ska vi berätta för Philip och Oscar? Hur kommer dom ta det? Jag bävar lika mycket för det samtalet som för tidpunkten då vi upptäcker att pappa är borta……Får se om mamma ropar ner i morron igen, det kommer jag nog att märka då……Ska nu försöka att sova lite i natt, det behöver jag för jag är seg.
Natti natti.
Torsdag 13 juli 2006
Idag fyller Ellanbellan 49 år. Mamma ringde och grattade henne en snabbis. Pappa har varit väldigt trött idag med, haft syrgas hela dagen och sovit mycket och länge. Ellinor på distriktet har varit här och pratat lite med oss. Det känns som om hon vet mer än vad hon säger, men det får vi hoppas att hon inte gör. För är det så då blir jag lessen på henne. Hon sa att vi skulle fortsätta att ge pappa sobrilen om han känner sig OK med det och det verkar som att pappa tycker att det känns bra att ha dom tabletterna med. Mellan kl 17 – 22 var han ganska pigg och väldigt social, det var kul att kunna umgås med honom…
Onsdag 12 juli 2006
Idag har pappa varit väldigt trött, orolig, andfådd och har gått med syrgasen hela dagen. Han har fått sobril och sedan har han sovit mycket.
Han har haft ”barnvakten” bredvid sig i sängen när han har sovit så att han kunnat meddela sig när han vill komma upp. Bra grej dom köpte dom där komradio apparaterna.
Han har haft ”barnvakten” bredvid sig i sängen när han har sovit så att han kunnat meddela sig när han vill komma upp. Bra grej dom köpte dom där komradio apparaterna.
Tisdag 11 juli 2006
Idag har varit en sådan där trött dag. Han har inte direkt sovit mycket men han har varit trött det har man märkt på honom.
Måndag 10 juli 2006
Idag har pappa varit pigg. Så pigg att vi åkte alla upp till Västervik med farmor. Vi var hos farmor, fikade där. Sedan var vi på ÖB och Cheapy pappa fick åka rullstol hela tiden. I Oskarshamn stannade vi till vid Lidl och kollade läget där. Pappa var lite små seg på kvällen
Lördag 8 juli 2006
Michaela och Mattis har firat sin bröllopsdag med att besöka nya IKEA i Kalmar. Pappa är pigg och orkar vara med mer. Spelade på V75 idag och vi hade 6 rätt vilket gav 302 kr. Sedan hade vi flera 6or så 661 kr tror jag det blev totalt.
Pappa och michaela hade diskuterat en häst och om dom hade valt att ta med den så hade det blivit en 7a och ca 62 000 att dela på 4.
Pappa och michaela hade diskuterat en häst och om dom hade valt att ta med den så hade det blivit en 7a och ca 62 000 att dela på 4.
Tisdag 4 juli 2006
Idag var pappa trött så michaela och jag hämtade farmor i Västervik medan mamma var hemma med pappa. Han sov mycket men umgicks på kvällen.
Måndag 3 juli 2006
Vi kom ner till Mönsterås igår efter Jolines dop. Idag har pappa varit pigg på morronen och sämre på kvällen.
Ellinor (dist.ssk) och Jens(läkare) var ute här vid 16 tiden och pratade med oss, och Cinna försökte få svar på sina frågor men det kändes som att hon tyckte att hon inte fick något svar som hon kunde hålla fast vid. Mamma berättade för Jens att dom hade givit pappa sobril på lördagkvällen när han var så dålig och Pia (dist.ssk) var här ute. Jens skulle fixa en ordination på det så att vi hade något.
Senare på kvällen när pappa skulle in och lägga sig orkade han inte så Leif och Mattis fick i stort sett bära pappa till rullstolen för att få in honom till sängen.Han sov sedan resten av kvällen till och från.
Ellinor (dist.ssk) och Jens(läkare) var ute här vid 16 tiden och pratade med oss, och Cinna försökte få svar på sina frågor men det kändes som att hon tyckte att hon inte fick något svar som hon kunde hålla fast vid. Mamma berättade för Jens att dom hade givit pappa sobril på lördagkvällen när han var så dålig och Pia (dist.ssk) var här ute. Jens skulle fixa en ordination på det så att vi hade något.
Senare på kvällen när pappa skulle in och lägga sig orkade han inte så Leif och Mattis fick i stort sett bära pappa till rullstolen för att få in honom till sängen.Han sov sedan resten av kvällen till och från.
har varit hos päronen i veckan (skrevs 9 mars 2006)
Ja då har det hunnit blivit torsdag och jag är fortfarande kvar hos mamma och pappa i mönsterås. Jag mådde inte så bra så varken mamma eller pappa ville att jag skulle åka hem i tisdags utan dom tyckte att jag skulle ta Närståendepenning och vara kvar.......
jag ångrar inte att jag stannade kvar, har varit skönt med sällskap och att få prata med både pappa och mamma om situationen. Och att få vara med när PRIVO teamet kom hit i tisdags och få höra svaren på våra frågor......
Jag vill inte att det ska vara så här, varför skulle det här hända just våran familj? Detta är något som jag inte ens önskar min värsta fiende......Det är skit jobbigt......
Marissa>> Vad skulle jag gjort utan dej? Det sägar jag igen och jag har sagt det ofta, TACK för att du finns........Du får hälsa Summer och tacka henne för stödet hon ger mer.....
Vet att vi inte har umgåtts så mycket nu men vem vet det kansek blir mer när allt detta är över eller vad tror du? Jag hoppas det i alla fall.........
jag ångrar inte att jag stannade kvar, har varit skönt med sällskap och att få prata med både pappa och mamma om situationen. Och att få vara med när PRIVO teamet kom hit i tisdags och få höra svaren på våra frågor......
Jag vill inte att det ska vara så här, varför skulle det här hända just våran familj? Detta är något som jag inte ens önskar min värsta fiende......Det är skit jobbigt......
Marissa>> Vad skulle jag gjort utan dej? Det sägar jag igen och jag har sagt det ofta, TACK för att du finns........Du får hälsa Summer och tacka henne för stödet hon ger mer.....
Vet att vi inte har umgåtts så mycket nu men vem vet det kansek blir mer när allt detta är över eller vad tror du? Jag hoppas det i alla fall.........
Fortfarande hos mamma och pappa (skrevs 6 mars 2006)
Då tog man besslutet att vara kvar en dag till hos mamma och pappa.....Anledningen är att PRIVO ska komma ut hit i morron för att prata lite och då ville jag vara med......
Idag har vi inte gjort så mycket. Mamma och jag har varit och handlat lite medan pappa har sovit halva dagen.
tyvärr är det så att pappa har en mindre bra dag idag och vi vet inte varför men vi gör så gott vi kan och det tycker pappa med att vi ska göra.
Denna lillemannen han har det roligt med Simba och Sudden och jag vet inte vad dom sysslar med. Det dånar och har sig här i hallen så något roligt måste dom ju nästan he eller hur?
Ska kanske börja fixa med maten nu..........
tack för att du finns!
Idag har vi inte gjort så mycket. Mamma och jag har varit och handlat lite medan pappa har sovit halva dagen.
tyvärr är det så att pappa har en mindre bra dag idag och vi vet inte varför men vi gör så gott vi kan och det tycker pappa med att vi ska göra.
Denna lillemannen han har det roligt med Simba och Sudden och jag vet inte vad dom sysslar med. Det dånar och har sig här i hallen så något roligt måste dom ju nästan he eller hur?
Ska kanske börja fixa med maten nu..........
tack för att du finns!
Är hemma nu (skrevs 4 mars 2006)
Idag åkte jag ner till mammuten och papputen......pappa har inte mått så bra i veckan och nu precis har jag avslutat en liten fotvård....på lilla papputens fötter.......
Känns väldigt skönt att vara hemma hos päronen igen kan jag säga, dock blir det hemfärd på måndag troligtvis, men kommer att åka ner nästa helg igen.,.......
jag kommer att åka ner så mycket som jag bara kan eftersom att läget är som det är med min älskade pappa.......
I bilen ner idag lyssnade jag på en cd som innehöll Kate Winslets "What if" och en tidig Herrey´s låt som hette du gav mitt liv en mening, tårarna började trilla men det måste dom få göra, jag finner tröst i musiken.....barbados Glorify är en sådan låt med....nej nu ska jag göra papputen sällskap framför tvn....
Kram på er
Och Marissa>> jag är EVIGT tacksam för att du finns och förstår mej måste jag säga. Vet inte hur jag mått om jag inte haft dej ska du veta.......
Känns väldigt skönt att vara hemma hos päronen igen kan jag säga, dock blir det hemfärd på måndag troligtvis, men kommer att åka ner nästa helg igen.,.......
jag kommer att åka ner så mycket som jag bara kan eftersom att läget är som det är med min älskade pappa.......
I bilen ner idag lyssnade jag på en cd som innehöll Kate Winslets "What if" och en tidig Herrey´s låt som hette du gav mitt liv en mening, tårarna började trilla men det måste dom få göra, jag finner tröst i musiken.....barbados Glorify är en sådan låt med....nej nu ska jag göra papputen sällskap framför tvn....
Kram på er
Och Marissa>> jag är EVIGT tacksam för att du finns och förstår mej måste jag säga. Vet inte hur jag mått om jag inte haft dej ska du veta.......
Är inte denna dag en bra dag????? (14 feb 2006)
Idag har vi varit med pappa till linköping för att höra vad läkarna säger om den sista röntgen han gjorde och det gick väl som man hade trott......
Hans lymfkörtlar hade vuxit så pappa blev hemskickad för att komma tillbaka nästa vecka för att se om det finns någon mer behandling.........
Nu kommer jag nog att inte tycka om alla hjärtans dag lika mycket längre......
Miss P; jag måste få tacka dej för att du är en obotligt optimist (även att du vet hur jag är), men jag tror inte att jag hade klarat detta utan dej.......PÖSS
Till familjen; JAG ÄLSKAR ER ALLA!!!!!!
Hans lymfkörtlar hade vuxit så pappa blev hemskickad för att komma tillbaka nästa vecka för att se om det finns någon mer behandling.........
Nu kommer jag nog att inte tycka om alla hjärtans dag lika mycket längre......
Miss P; jag måste få tacka dej för att du är en obotligt optimist (även att du vet hur jag är), men jag tror inte att jag hade klarat detta utan dej.......PÖSS
Till familjen; JAG ÄLSKAR ER ALLA!!!!!!
Resa ner till Mönsterås (skrevs 10 feb 2006)
jaha, då har man varit på resande fot idag igen.....resan började i katrineholm kl 08,00 idag på morronen och slutade nere i Mönsterås kl 13 ca.
Ja så lång tid tar det inte ner om ni undrar utan det blev en kaffepaus i Västervik hos svåger med.....Jag hade när jag åkte från K-holm, 2 katter i bilen och när jag åkte från V-vik så blev det + en syster son......
Väglaget kunde väl varit bättre men det gick ju bra ner trots allt.......Snön var med mej hela vägen ner och då inte bara runt om utan det kom uppifrån.....Tycker inte om att snön faller....har blivit så mycket den senaste tiden av just snö......
Michaela och Mattis kom senare under eftermiddagen och då åt vi smörgåstårta.....gud det var länge sedan kan jag lova och det var gott.....nej nu vet jag inte var jag ska göra kolla lite OS invingning kanske.........ha det så bra tills vi hörs.
Miss P; hoppas att ni har det bra med kinamat och så.
tjingeling
Ja så lång tid tar det inte ner om ni undrar utan det blev en kaffepaus i Västervik hos svåger med.....Jag hade när jag åkte från K-holm, 2 katter i bilen och när jag åkte från V-vik så blev det + en syster son......
Väglaget kunde väl varit bättre men det gick ju bra ner trots allt.......Snön var med mej hela vägen ner och då inte bara runt om utan det kom uppifrån.....Tycker inte om att snön faller....har blivit så mycket den senaste tiden av just snö......
Michaela och Mattis kom senare under eftermiddagen och då åt vi smörgåstårta.....gud det var länge sedan kan jag lova och det var gott.....nej nu vet jag inte var jag ska göra kolla lite OS invingning kanske.........ha det så bra tills vi hörs.
Miss P; hoppas att ni har det bra med kinamat och så.
tjingeling
Nu är det bara 2 dagar kvar (skrivet 5 feb 2006)
Ja idag är det bara 2 dagar kvar tills pappa ska till Oskarshamn och göra en ny röntgen. Svaret på den röntgen kommer då den 14 feb alltså på alla hjärtans dag.....Man börjar bli lite rastlös i själen just nu och det är ju inte roligt alls, men jag vet ju vad det beror på....
Den 1 april 2005 fick pappa diagnosen matstrupscancer, med stor spridning. Det hade spridit sig till vänster axel och vänster höft sedan i bröstryggen.
Han har gått på cellgiftsbehandling sedan slutet av april förra året och i höstas var det nära på att han inte skulle få fortsätta då förändringarna inte var så stora som läkarna hade hoppats. Men läkarna kom överrens om att ge pappa den starkare behandlingen med väldigt starka cellgifter och han ska nu göra en röntgen för att läkarna ska kunna se hur han reagerar på den senaste behandlingen......
Frågar man pappa hur han mår säger han bara att han är trött och har ingen ork kvar. Han orkar knappt att gå upp för källartrappen hemma hos dom, men han vill inte att vi ska flytta upp tvn till övervåningen, utan han vill ha den kvar där nere i källaren....
Lillasyter frågade honom för 2 veckor sedan ungefär ; "Pappa varför sörplar du så mycket när du äter gröt?" och jag tror nog att vi blev lite chockade över svaret; "Det känns som om musklerna i ansiktet inte hänger med".
Det enda vi kan göra just nu är att stötta och hoppas men man är inte direkt positivt inställd till svaret om ca en vecka....
Men det är som storasyter sa, bättre att gå dit med en negativ bild och komma ut med en positiv än tvärtom.....
Idag har jag då lyckats att städa lägenheten, men det kan jag säga att det inte märktes alls....Lilla Pepsi kom med en flik från en yoghurtpaket och ville apportera, satte sig bredvid mej och väntade på att jag skulle kasta den....Till er som undrar så är det som så att Pepsi är en liten kissekatt.......Men i alla fall så var lilla Pepsi väldigt dammig och då menar jag DAMMIG
När Pepsi lekte så låg Tyson och bara tittade på honom och tänkte säkert vad håller han på med.
Den 1 april 2005 fick pappa diagnosen matstrupscancer, med stor spridning. Det hade spridit sig till vänster axel och vänster höft sedan i bröstryggen.Han har gått på cellgiftsbehandling sedan slutet av april förra året och i höstas var det nära på att han inte skulle få fortsätta då förändringarna inte var så stora som läkarna hade hoppats. Men läkarna kom överrens om att ge pappa den starkare behandlingen med väldigt starka cellgifter och han ska nu göra en röntgen för att läkarna ska kunna se hur han reagerar på den senaste behandlingen......
Frågar man pappa hur han mår säger han bara att han är trött och har ingen ork kvar. Han orkar knappt att gå upp för källartrappen hemma hos dom, men han vill inte att vi ska flytta upp tvn till övervåningen, utan han vill ha den kvar där nere i källaren....
Lillasyter frågade honom för 2 veckor sedan ungefär ; "Pappa varför sörplar du så mycket när du äter gröt?" och jag tror nog att vi blev lite chockade över svaret; "Det känns som om musklerna i ansiktet inte hänger med".
Det enda vi kan göra just nu är att stötta och hoppas men man är inte direkt positivt inställd till svaret om ca en vecka....
Men det är som storasyter sa, bättre att gå dit med en negativ bild och komma ut med en positiv än tvärtom.....
Idag har jag då lyckats att städa lägenheten, men det kan jag säga att det inte märktes alls....Lilla Pepsi kom med en flik från en yoghurtpaket och ville apportera, satte sig bredvid mej och väntade på att jag skulle kasta den....Till er som undrar så är det som så att Pepsi är en liten kissekatt.......Men i alla fall så var lilla Pepsi väldigt dammig och då menar jag DAMMIG
När Pepsi lekte så låg Tyson och bara tittade på honom och tänkte säkert vad håller han på med.
Tanken med denna blogg
Min tanke med denna blogg är att visa vad jag skrev under tiden som pappa var sjuk just p.g.a. att jag har glömt bort lösen och användarnamn så jag kan inte radera den och sedan vill jag ha den så att jag kan skriva i den när jag känner att tankarna far iväg och då kan jag skriva om just Bara pappa här i. Jag kommer även att lägga in min dagbok från sommaren 2006. Men det kommer ta den lilla tiden det tar.....
Håll till godo! *******
Håll till godo! *******
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)